Lagens slut

2019-11-04

Fick idag det glädjande beskedet att projektet “Lagens slut” fått finansiering av Vetenskapsrådet. Jag kommer vara del i en grupp tillsammans med Mårten Björk, Jayne Svenungsson och Gregor Noll, som kommer ge oss an nedanstående:

Om vi ska tro kristendomen levde människan en gång i Paradiset tillsammans med resten av skapelsen utan fruktan för döden. Men Adam och Eva var inte bara odödliga. De var också laglösa. Lagen uppstod enligt den kristna läran tillsammans med döden först då människoartens urföräldrar åt av kunskapens träd och därmed lärde sig skillnaden mellan gott och ont. Men, hoppas de kristna, med Jesus upphävs sakta men säkert lagen. Den paradisiska oskulden ska återställas. Lagen kommer att ta slut.

Idén om lagens slut har inte bara strukturerat kristet tänkande utan även fyllt moderna politiska rörelser med en utopisk anda. Många har drömt om en värld där lagen blivit meningslös eller där statens tvångsmakt reducerats till ett minimum. Hoppet om, eller rädslan för, lagens slut kan sägas vara en bärande idé inom Västerlandets politiska och teologiska historia.

Men trots att idén att lagen har ett slut är en central tanke inom kristendomen är ändå frågan om lagens upphävande förvånansvärt outforskad inom religionsvetenskapen. Samtidigt finns det inom den rättsvetenskapliga forskningen nästan inga idéer om vad lagens slut innebär. På samma sätt som det är en självklar utgångspunkt för kristendomen att lagen är ändlig, verkar rättsvetenskapen ta för givet att lagen (eller någon lag) är oändlig. Men den kristna idén om lagens slut har inte lämnat oss. Den har tvärtom sekulariserats i olika politiska idéströmningar. Inom marxistiska, konservativa och nyliberala idétraditioner är idén att lagen är något som måste överskridas, eller radikalt begränsas, grundläggande. Den marxistiska utopin om ett stats- och klasslöst samhälle förenas med nyliberala teoretikers vilja att begränsa statens makt. Någon form av paradisisk ordning kan skönjas bortom reglernas och paragrafernas värld.

Samtidigt har lagens slut en mer konkret och vardaglig betydelse genom att lagar har en början och ett slut rent historiskt, kulturellt och geografiskt. Lagar gäller inte för all tid, för alla kulturer och för alla länder. Lagar finner dessutom alltid sin legitimitet i moraliska tankesätt och värderingar som i sig inte är juridiska utan ofta teologiska och religiösa.

Frågan om lagens slut ställer oss därför inför frågan om vad som motiverar en viss rättsordning eftersomdet finns både ett före och efter lagen. Här får vårt projekt sin dagspolitiska relevans — för vilken räckvidd har lagen i en mångkulturell och mångreligiös värld när olika grupper möts och hamnar i konflikt kring vilka regler skall gälla i våra samhällen? Genom att undersöka hur den kristna kritiken av lagen sekulariserats kommer detta projekt studera relationen mellan kristendom och juridik i vår moderna, sekulära värld. Detta är särskilt viktigt i en tid då vi ser framväxten av illiberala demokratier och hot mot rättsstaten. Det förs idag en allvarligt menad diskussion både i offentligheten och inom akademin om att den politiska utvecklingen i USA, delar av Europa, Ryssland och Brasilien, håller på att förvandla eller till och med tillintetgöra den moderna rättsstatens principer. Men denna utveckling drivs inte bara av populistiska ledare och partier utan också genom den ekonomiska och teknologiska utvecklingen. Artificiell intelligens används exempelvis alltmer inom rätten och står i en direkt relation till frågan om rättsordningens och lagens mål och slut. Är vi kanske på väg mot en punkt där rätten kan automatiseras? Håller människans tvistande om vad som är rätt eller fel på att ersättas med datorernas algoritmer och cybernetikens informationsflöden?

Vårt projekt påminner om att lagen har en gräns och ett slut vare sig vi vill det eller ej. Men vad betyder det att lagen är ändlig? Och på vilket sätt har den kristna idén om lagens slut sekulariserats inom moderna politiska och juridiska system? Det försöker vi svara på genom att visa hur tillsynes sekulära och neutrala processer, som teknologisk utveckling, kan härledas till och speglas i äldre, uttryckligen religiösa, tanketraditioner om lagens början och slut.

I forskningsprojektet arbetar religionsforskare och rättsvetare interdisciplinärt för att undersöka betydelsen av och relationen mellan de kristna och sekulära idéerna om lagens slut. Det kommer resultera i bidrag både till religionsforskningen och rättsvetenskapen, men också till det tvärdisciplinära fältet politisk teologi, som just undersöker sekulariseringen av teologiska idéer.